"behöver någon som behöver mig"
En vän, som inte får mig att gråta.
I literally feel like I have no friends today
Ännu mer jäkla besviken på mänskligheten.
Ikväll har jag skottat snö.
Spelat Sims i min ensamhet.
Och gått en promenad i stormen.
Kul liv jag har.
Inte alls.
i mitt land så får man inte vara förmer
Jag har fan gjort allt jag kunnat för dig.
Försökt. Försökt. Och försökt.
Och det enda du har gjort är att.. ja. Nej.
Du behandlar mig så mycket sämre än alla de andra.
Ett tack hade varit snällt i alla fall.
Jag är bara less på alla som tar mig för givet.
Som egentligen inte bryr sig.
Det finns en människa, nu för tiden, som ger mig komplimanger.
Som visar åtminstonde lite uppskattning för att jag finns.
Och det tackar jag som fan för.
Jag hatar att använda svordomar, det vet de flesta.
Men så tacksam som jag är, över att du finns.
Över att du bryr dig. Att du tar dig tid till att skriva att jag är.. rolig tillexempel.
När man är så tacksam, så finns det inga ord för det, på det här jävla språket.
pappa bjussar på middag och bio
ibland älskar jag skolan lite extra mycket
Såhär ser följande veckor ut, innan det är dags för det efterlängtade jullovet.
Men vet ni vad det bästa av allt är?
Att jag, som ny elev, ska trycka in två till prov där. Möjligen ett tredje också.
Magnetism och Teknik.
Mina två favoriter.
Haha, nej gud nej. Usch. Mår illa av bara tanken.
Jag har inte ens räknat med alla läxor som ska vara inlämnade och göras.
Åh, nu blir jag bara ledsen och stressad när jag tänker på det..
Så därför tänker jag på gårdagen istället.
Var hos Hanna, med Hanna och det var trevligt som vanligt.
När vi är påväg till busshållplatsen, halkar jag i en backe.
Jag ställer mig upp och ska försöka skämta bort det med en raggningsreplik.
"Har du ett plåster? Jag skrapade knät när jag fö..."
Innan jag har avslutat meningen halkar jag igen.
Kul var det.
Och kallt.
tre föremål på min önskelista
this brud (hannie) åkte nyss hem härifrååån
there's a lot of things to do before you die
Vi firade mamma igårkväll, åt en riktig finmiddag.
Vegetarisk pizza och kebab med andra ord.
Åkte sedan iväg mot de tre vännerna och Rebecca.
Jag blev daskad i ansiktet med en fryst fisk x antal gånger inne på Konsum.
Till slut träffade även en ölkorv mig i pannan.
Vilka snälla vänner jag har...
Badminton stod först på schemat idag.
Jag och Felicia kickade ass.
Eller ja, egentligen inte.
Och just det..
När vi står och gör ingenting vid utgången i matsalen ser jag i ögonvrån hur Amanda är påväg ut.
Jag utbrister högt och vädjande "Snälla, gå inte!!"
Vänder mig sedan om, och ser hur en okänd kille i åttan titta konstigt på mig.
Det var alltså inte alls Amanda som var påväg bort från oss.
Det var han.
Pinsamt? Ja. 
I get the tinglies in a silly place
I've been asleep for a while now
You tuck me in just like a child now
Because every time you hold me in your arms
I'm comfortable enough to feel your warmth
Hihi, jag tycker om mina vänner.
Du borde gå och leta efter den där lappen nu.
och låter skärva efter skärva blåsa bort
Jag lutade mig mot den kalla fönsterrutan.
Drog upp den lånade jackan över mina axlar.
Kurade ihop mig på sätet.
Höjde volymen på min iPod.
Mannen i den vita hatten, Håll ditt huvud högt, Ansgar & Evelyne.
Betraktade vattenångan från min andedräkt som fastnade på insidan av glaset.
Jag slöt ögonen.
Drömde att jag rymde iväg.
Funderade på rymden men kunde inte avgöra om det var tillräckligt långt bort.
Jag är så förbannat mörkrädd.
Men när man sitter säker, innanför väggar och fönster, så är mörkret underbart.
Allt du har väntat på krymper på nära håll
Ibland är livet underligt. Verkligen underligt.
Jag satt bredvid en av de människor jag aldrig mer ville prata med.
Som fick mig att må så sjukt dåligt, så länge.
På min andra sida, satt den människa som räddade mig.
Som fick mig att inse att livet var värt att göra något av, att jag faktiskt kunde vara omtyckt.
Hon jag har en enorm respekt för, och ser upp till trots att hon är yngre.
Att sitta mellan dessa två människor, som båda två gjort stora saker i mitt liv, var lite läskigt.
Men på samma gång lugnande, skönt.
Och ja, jag sa saker där. Och skönt.
Hittade inga bättre ord.
sugna på lite utförsåkning eller?
nu drar jag till stan för harrys skull (gabbans)
"Klockan är vattenskyddad"
Man blir ödmjuk inför kraften i rörelsen
Juniorerna behöver hjälp idag på deras match, så jag ställer upp och spelar.
Peppad ska jag inte påstå att jag är, men roligt kommer det säkert bli.
Kom ganska precis nyss hem från dagens äventyr.
Som var underbart.
Faktiskt, verkligen.
Har insett hur bra Florence verkligen är.
Har insett hur bra Kent verkligen är.
Har insett hur bra Hurts verkligen är.
Verkligen.
Bland fanor, stöveltramp, hör jag din puls
Det är då jag önskar att jag kunde
Stanna tiden, tysta alla nätverk, stoppa trafiken
What way is that to live your life?
För att förklara mina föräldrars skilsmässa sa mamma att det finns två olika sorters hjärtan.
Det vita, som är mellan vuxna. Det hjärtat kan gå itu.
Sen fanns det röda hjärtat. Det som var mellan barn och en förälder. Gick inte att bryta i två delar på något sätt.
Nu är jag inte säker på att det är så sant längre.
Du är så himla feg. Och det märks att du inte vill spendera mer tid med oss.
Jag önskar att du skulle försöka. Försöka vara den förebild du borde vara och älska oss villkorslöst.
Mamma och jag bråkar, som alla andra normala människor. Och hon kan få mig att gråta. Av ilska.
Du får mig att gråta av besvikelse.
Det här är troligen för personligt för att skriva på en blogg, men det är ju det enda sättet du orkar ta reda på vad som händer i mitt liv. Du vet vad vi vill. Och du vet att vi vill det mer än allt.
Vi har väl inga hemligheter kvar
På nåt sätt ramla vi in I varann
Åh, vad jag fortsätter att göra mig själv besviken. Hela tiden.
Engelskaprovet gick inte alls lika bra som jag trodde det gjorde.
Ville sätta mig i ett hörn och gråta. Jag frågade mig själv, var det här verkligen värt det?
Var det värt att slänga alla mina bra betyg i papperskorgen och börja om?
Men sen blev det lunchrast.
Och i takt med att snöflingorna började falla, så startade mina klasskamrater ett snöbollskrig.
En liten variant av det i alla fall.
Och då insåg jag, att det var värt att sänka mig i alla betyg.
För att få vara lycklig.
För herregud flickor, vad ni gör mig lycklig.
Ett kapitel kvar av Boken om Mig, och sen bokrecensionen.
Det går bra nu, kompis det går bra nu.
Aldrig, aldrig att jag
Tänker låta något ont
Hända dig, jag håller dig hårt
Tätt intill mig genom regn och blåst
Och alltid, alltid att jag
Kommer vaka över dig
Genom mörkret jag leder dig
Jag finns I varje steg du tar
Så du behöver aldrig mer vara rädd.
"Jag tänker på dig hela jävla tiden"
Ungefär som ett bakis-mående, antar jag.
Vet inte och vill inte veta heller.
Vi var på Kaplanskolan idag och fick lite mer information om de olika linjerna.
Jag är så himla sugen på musik.
Och samhälls. Och nu, hotell & turism.
Till någon helt annat;
Amanda blir så fruktansvärt söt på bild....... inte.
Men i verkligheten, då ska ni bara veta hur söt hon är.
Nu ska jag ta tag i pluggandet, biologi-prov imorgon.
Känns ju bra att jag.. kan något.
all i can think about is you
Vet inte riktigt om jag är nöjd över det eller inte.
Var med Hanna igår, såg EMA. Det var väldigt trevligt.
Och idag.
Usch vilken dag.
Åker till skolan, och känner hur jag plötsligt får migrän.
Den fruktansvärda smärtan jag aldrig riktigt kan beskriva.
Så jag åker hem direkt. Lägger mig i sängen och dör.
Den här gången grät jag först när jag började spy.
Förlåt, för detaljerna. Men det var viktigt att tillägga det.
Nu sitter jag här.
Yr som en.. höna. Eller något. Huvudvärken sitter fortfarande kvar.
Litegrann i alla fall.
Är lite ledsen för att jag missade skoldagen. Mina klasskamrater.
Och ja, Amanda. Såklart jag log när jag läste det där.
Och Hanna, tack för att du bryr dig.
Och mamma, du borde kyla ner dina händer lite oftare.
Nu går jag och lägger mig igen.
Godnatt.
