tummen upp på tågresa, arg tjej + en fin klocka
hade tänkt dansa fastän hjärtat brustit, men kunde inte ens stå
Klart de bryr sig, jag ser ju deras medlidande blickar.
De visste inte att gårkvällen var en av de värsta i mitt liv, och att en klapp på axeln inte skulle fungera den här gången.
De kunde ha försökt. Försökt lyssna och försökt vara där för mig.
Men det här är inte deras fel, för de vet inte vad jag vet.
Tur att bilderna blev bra i alla fall, tänkte jag när de lämnade mig i mörkret.
Jag behövde någon. En axel, en omfamning.
Var det dem som fanns där, när jag mer än någonsin behövde det?
Nej, det var killen i orange t-shirt.
Det var hans axel som blev blöt av mina tårar. Hans händer som strök mig över håret.
Och trots smärtan i benen hade jag kunnat stå kvar där, i hans famn, hur länge som helst.
För han lindrade den andra smärtan. Han raderade tanken jag tänker varenda dag.
Jag visste inte hur jag skulle visa mina tacksamhet. Hade ingen aning.
Men jag tror att han förstod. Jag tror han såg det i mina ögon.
När jag cyklade hem var det morgon. Ett plötsligt sug efter tomatketchup och jag log från öra till öra.
Något jag inte hade gjort på ett tag.
Jag visste att du skulle krossa mitt hjärta, men jag trodde inte att du skulle sparka in min bröstkorg.
Som sagt, tur att bilderna blev bra i alla fall.
De visste inte att gårkvällen var en av de värsta i mitt liv, och att en klapp på axeln inte skulle fungera den här gången.
De kunde ha försökt. Försökt lyssna och försökt vara där för mig.
Men det här är inte deras fel, för de vet inte vad jag vet.
Tur att bilderna blev bra i alla fall, tänkte jag när de lämnade mig i mörkret.
Jag behövde någon. En axel, en omfamning.
Var det dem som fanns där, när jag mer än någonsin behövde det?
Nej, det var killen i orange t-shirt.
Det var hans axel som blev blöt av mina tårar. Hans händer som strök mig över håret.
Och trots smärtan i benen hade jag kunnat stå kvar där, i hans famn, hur länge som helst.
För han lindrade den andra smärtan. Han raderade tanken jag tänker varenda dag.
Jag visste inte hur jag skulle visa mina tacksamhet. Hade ingen aning.
Men jag tror att han förstod. Jag tror han såg det i mina ögon.
När jag cyklade hem var det morgon. Ett plötsligt sug efter tomatketchup och jag log från öra till öra.
Något jag inte hade gjort på ett tag.
Jag visste att du skulle krossa mitt hjärta, men jag trodde inte att du skulle sparka in min bröstkorg.
Som sagt, tur att bilderna blev bra i alla fall.
lovade mig själv men bröt löften ännu en gång
OKEJ, jag har ingen aning varför jag låter dig fortsätta göra det här mot mig.
Jag ber dig om förlåtelse, ännu en gång
"With Harry every step of the way"
"No story lives unless someone wants to listen.
The stories we love best do live in us forever,
so whether you come back by page or by the big screen -
Hogwarts will always be there to welcome you home."
Ibland är en lögn det finaste man har (bara dårar rusar in)
“You’re going to come across people in your life who will say all the right words at all the right times.
But in the end, it’s always their actions you should judge them by. It’s actions, not words, that matter.”
But in the end, it’s always their actions you should judge them by. It’s actions, not words, that matter.”
att höra att man gjort någons dag är underbart
fredag - idag ska det spenderas pengar i överflöd
jag skrev att jag inte var bra på rim, men ibland kan jag få till det
när man behöver det som allra mest
jag gömde mina drömmar precis där din axel blir till hals
sitter och nynnar på 'the final countdown' och inser sanningen
tired of proving Myself to people I tought already knew me
nog för att det var samma människa som frågade
Jag är femton, snart sexton bast!
Eller snart och snart. Ett litet tag kvar faktiskt.
Och istället för att göra det jag borde göra, det vill säga - plugga, ska jag till din glädje skriva om mig själv.
Jag och min blogg. Hahaa......
Nej men, Emma heter jag.
Föddes som sagt en vacker morgon i början på april. Året var 1995.
Gick sjuan och åttan på Norrhammarskolan, men går ut högstadiet på Ursvikskolan.
Mitt val till gymnasiet ska vara inne i veckan... jag velar mellan Samhälls och Musik.
Det som brukar spelas på min iPod är för det mesta Kent, Arctic Monkeys, Mew och Two Door Cinema Club.
På vinylspelaren snurrar Beatles och Moto Boy.
Men mitt favoritband är The Wombats. Solklart. Ska (förhoppningvis) se dem i slutet av mars!
Ni kunde för övrigt hitta mig på Peace&Love och Trästockfestivalen i somras.
Jag spelar innebandy i division två-laget Clemensnäs och var i början på året iväg till Karlstad för att spela distriktslags SM. För er som verkligen bryr er och är intresserade, så är jag back. Haha.
Fotbollsäsongen i somras var nog den sista jag spelade. Har aldrig riktigt tyckt att det varit roligt.
Och för att avrunda detta, så att det inte blir hur långt som helst.
Jag är tillsammans med världens finaste Hanna som jag skulle göra vad som helst för.
Har varit i Thailand, vilket jag mer än väldigt gärna gör om.
Mina vänner är hur jäkla underbara som helst.
Vet inte riktigt om du, min kära kommentarerare, blir nöjd med dettta.
Men ifall ni undrar om något mer så är det bara att droppa något i kommentarsfältet!
Don't you just love goodbyes?
Go ahead and burn it down
defying gravity
reach the violent kingdom
Don't expect the worst
If a bird can sing with a broken wing
You'll learn to bend when the wind blows
The leaves may fall, but the trees stay tall
This is a bump in the road
Don't give up, you will make it.
You'll learn to bend when the wind blows
The leaves may fall, but the trees stay tall
This is a bump in the road
Don't give up, you will make it.