Mitt liv blev bara en skamfläck i historien



Detta blir kvällens planer.
Och middag hos Hannas mamma.
Jag älskar Hanna, mer än vad hon förstår.
Hon är den där människan som alltid finns där för mig.
Även om jag inte förtjänar det.

Sen finns det ju andra personer.
Som kanske inte alltid borde finnas här för mig, men åtminstonde respektera mig.
Men visst, alla är ju olika och vissa förstår inte alls.

En sak att säga bara - är så jäkla skönt med sportlov nu.
Gabrielle Chellig måste även vara en av de snällaste på jorden.
Vad skulle jag göra utan dig egentligen?
Snabb på att duscha hoppas jag också att du är.. hehe.




Min kropp är bara ett skal utan mening.
Det ekar mindre när jag fyller mig med dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0