Jag blir glad för stunden men sårad lika snabbt



Det här var alltså exakt ett år sedan idag. Ärret sen jag brände mig på ugnen är fortfarande kvar.
Och är lika tufft nu, som då. Alltså inte alls.
Vi vann Valborgscupen. Gjorde två mål av totalt tjugosju. Duktigt. Dömde även tre matcher.
Nu vet jag inte riktigt vad som väntar, om vi ska och grilla någonstans eller om jag stannar hemma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0