mitt hjärta lättade ankar och for



Det fördes ett sällsamt krig inuti min kropp
men ingen kan slåss som jag
Törsten rev och hoppet svek
men ändå levde jag kvar

Häruppifrån hela världen ett skådespel
Häruppifrån jag kastar stenar på de som ler
Häruppifrån jag fick mina änglar men vill bara ner
för de enda känslor jag lärt mig släppa in var de som sved

…men det löser sig


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0