Men jag var så ung och dumdristig



För vem kan glömma att stjärnorna någon gång blir stenar,
Och vem vet hur länge vi har varandra.
I en nedlagd hamnstad full av misstro och ohållbarhet,
Mötte jag min kärlek.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0